Jag när jag var SMAL

Är det någon som sett Nina? Ok, det här är jag. Nina. Det här är taget för 10 år sen, drygt. Jag har bruna linser i och är nog i färd med att säga eller göra något eftersom att jag (som stora barnen sa) ser ut som en häxa. 🙂 Det är oxå 10 kilo sen. Jag blev nästan chockad när jag såg bilden. Jag klagade ju då oxå, om att jag var tjock. Vilken jäkla knarkare man är alltså….. SUCK!

Det här är jag ungefär samma tid. Vi hade en show på vår julfest vi hade på vår träningsanläggning. Vi körde Boney M. Jag hade inga tuttar, eller tuttarna var mer som dom skulle då kanske. Mina nyckeben syns och mina armar är så smala så jag har svårt att tro att detta verkligen är jag.

Jag har inte sett så mycket bilder på mig från den här perioden. Jag var inte så duktig med kameran förr om åren. Det var liksom inte som idag. Att det fanns kameror i tammefasen varenda teknisk pryl man hade i ägo. Dock så hade Marie min dåvarande arbetskamrat kameran med sig väldigt ofta. Tror att jag måste rota lite i Maries foton.

Jag blir lite chockad för jag trodde aldrig att jag var sådär smal. Jag klagade ju liksom då med och tyckte att jag var tjock. Då undrar jag lite var jag var tjock nånstans? Vilket jäkla pucko man är alltså….. hur stora krav har man på sig själv undrar jag? Jag var ju 2 barnsmamma då och skulle nog vara jäkligt glad för den kroppen. Men nä. Det. Funkar. Ju. Inte. Så! Vi tjejer är nämligen lite puckade, vi är störda i roten för vi ser inte. Så är det. Vi ser inte hur fina vi faktiskt är (hur vi än ser ut). jag har så många vänner som jag tycker är så himla fina, både kroppsligt och utseendemässigt. Sen får man veta att dom har jordens komplex för massor på sin kropp och där står man och fattar ingenting. Känner ni igen det?

På bilderna ska jag tillägga att jag rökte ett paket Marlboro Light per dag. Varje dag. Jag åt som en myra och sket som en elefant. Nä det gjorde jag inte men när man röker är man inte direkt hungrig och sugen på samma sätt som jag är nu. Det är en JEFLA skillnad alltså! Jag mådde nog egentligen inte så bra då jag levde de sista året med mina stora barns pappa. Vi var inte så lyckliga som jag egentligen tycker att vi var värda att vara. Jag minns att jag åt godis jätteofta, vart satte sig dom? Ingenstans eller? Aja….. det är andra bullar idag, kolla på en Ferrarigodis och du har gått upp 1 kg direkt! . Dock så ska jag erkänna att jag blev väldigt motiverad att bli smal igen. Fast jag ska må bra den här gången och inte behöva sänka ett paket cigg för det. Eller vara ólycklig. Det är en jäkla skillnad, men det SKA gå!

Ska tillägga att när stora barnen såg fotona så sa dom nästan i kör, ”NÄÄÄÄÄÄÄÄ…. SÅDÄR SKA INTE DU SE UT!!! Då är inte du vår mamma, sen ser du ut som en häxa oxå”. Ok, tack för den! 🙂 Dom har glömt att jag var sådär smal en gång i tiden. Dom var ju små då. Mina små hjärtan, tack för att ni gillar mamma som hon är. ♥ Men mamma vill bli smal igen, för att trivas. Så är det och jag lovar att ni kommer och gilla mig då med. För då är mamma säkert lite gladare för att hon är lite smal serru…. och står inte där i garderoben och gormar om hur jäääkla svårt det är att hitta nåt att ha på sig! 🙂