Har ni testat den här sorten? Det har jag, köpte nå storpack på ÖB förut.
Helt förvånad över hur bra dom är. Rekommenderas!!!
Först och främst, detta inlägg är inget för känsliga så vet ni med er att ni är det så kan ni strunta i att läsa. Vi säger så.
Godmorgon på er. Ja som sagt, jag har morgonpromenerat i helt underbart väder. Klarblå himmel och fågelkvitter. Doft av nyutslagna syrener. Helt ljuvligt var det verkligen. Jag kom att tänka på min ungdom eftersom jag gick i trakterna där jag bodde som ungdom. Mindes alla cykelturer man tagit till skolan. Var min ungdomskärlek bodde. Att det faktiskt doftade precis som då.
Sen kom jag att tänka på första mensen man fick. Jag hade gått och väntat och väntat, alla i mitt dåvarande tjejgäng hade fått men inte jag. Det var ju liksom ett kvitto på att man var mogen, o så kom aldrig min. Frågade mamma varje dag vad hon trodde. Tror att mamma ruttnade rätt hårt på mitt menssnack där ett tag.
”Vad tror du mamma? Tror du den kommer om en vecka eller om 3 månader? Vilket är närmast tror du?” frågade jag. ”Nu har jag såna flytningar, betyder det att det kommer mens snart?” frågade jag med förhoppning i rösten. ”Gumman, den kommer när den kommer. VI kan inte göra så mycket mer än att vänta!” svarade mamma. Sen kom ju dagen D. När det var mens i trosan på morgonen. Jag var HELT överlycklig!!! Jag tog på mig den största bindan jag kunde hitta och så gick jag till skolan och hoppades att alla skulle se min binda. Eeeh? Var det liksom inte tvärtom man tänkte, näää inte jag inte, det ska synas att man är mogen liksom.
Sen ledde det till nästa tanke. Båda pubbeungarna var små, jag hade haft mens för typ en vecka sen och fick plötsligt ont i tjejmagen. Fick då från ingenstans för mig att jag hade glömt en OB därinne i pullan. VARFÖR får man bara för sig en sån sak? Jo, är man hypokondrisk som jag är så kan man få det. Man är en smärre idiot helt enkelt! Jag tyckte jag kände mig lite febrig oxå. Försökte ju givetvis känna efter med fingrarna om där var en gammal rutten OB och fick ju för fan känna nåt som liknade en tråd. Fick panik och skrek åt barnens pappa att komma och känna. Mycket riktigt, han kände ju oxå tråden. ”Men draaa i den då för faaaan” sa jag mellan hyperventilationen! Han drog men den satt som berget + att det var lite svårt att få grepp om den. Man är ju kanske inte riktigt lika stor som en gympasal därnere (tack gode gud för det). ”Ämen fy faaaan” grät jag och greppade telefonen och ringde akuten. ”Ja, jag har en OB som jag glömt i muttan och jag måste få komma och ta bort den annars dör jag i den där jävla tampongsjukan” grät jag till tjejen som tog emot samtalet. Vi åkte ner till akuten, jag fick en tid på en gång. Träffade på ett par grannar därnere och dom undrade såklart vad jag gjorde där? Vet ni, jag var så inihelvetes upprörd och rädd så jag sa som det var. Där satt grannarna med gapande munnar och ba: ”OJ DÅ”. Sen vände jag på klacken och gick in till doktorn. Det var en jäkligt tafflilg doktor som var märkbart nervös, han var ungefär lika gammal som mig. Jag sket i det fullständigt för jag var ju rädd, hade man varit på en vanlig gynundersökning hade man ju dött liksom. Jag kasta mig upp i gynstolen och ba: TA UT DEN! Han fippla med verktygen (heter det så? Låter lite makabert med tanke på att det ska in i ens snipa).
Här följer sedan en konversation som kommer gå till historien för mig.
Läkaren säger:
”Jaaaa…. alltså jag ser nåt trådaktigt här. Men jag vet inte om det är en OB tråd. Hur ser den ut?” Här fick ju jag en liten chockartad upplevelse. Hör jag vad jag hör nu? Här ligger jag med pullan uppfläkt och den här jävla läkaren vet inte hur en OB tråd ser ut????
”Ja, det är som en lite tjockare bomullstråd” svarar jag med pipig ynklig röst.
”Nej men det här liknar mer en fiskelina” svarar läkaren.
Då slår det mig att det ju för fan är spiraltråden vi dragit i och känt därinne.
”Ja, jag har spiral” säger jag med ännu ynkligare röst nu när jag kommer på det mitt i allt.
”Sitter det en sån tråd på då?” frågar läkaren.
Här känner jag att jag snabbt måste få på mig byxorna och springa ut härifrån för den här läkaren måste dom har hämtat upp från gatan utanför för typ 5 mintuer sen.
Han remitterar mig ändå till GYN dagen efter. Jag tar lappen och sticker ut snabbt som fan. Springer på min faster som jobbar som sjuksköterska där nere. Hon skrattar nästan ihjäl sig när hon hör vad jag gör därnere. Hon skrattar oxå för att denna läkare är en AT läkare och hade aldrig gjort en gynundersökning förut.
Det var ingen OB, bara nåt jag fick för mig. Ont kan man ju liksom ha ändå. Vilket jävla pucko man är alltså. ja, såna tankar kan jag ha på mina morgonpromenader. Tänk om vi dragit ut den där jäkla spiralen liksom… va?