Först och främst är det mitt hem! Mitt hem är min borg. Jag älskar att Stockholm är något av en favoritplats att besöka för mig. Observera Den här kyrkan ligger i en liten by i norra Finland.
vara hemma. Är det någonstans jag kan längta så det gör ont så är
det hem. Dessa 2 platser i vårt hem är oxå något av favoriter. Det
stora matrummet och vår ”balle” på sommaren.
att besöka. Jag skulle inte kunna bo i en storstad, jag är för stressad
för det. Jag har ju både arbetat och suderat i vår storstad och bott där
periodvis. Det jag känner är att jag ÄLSKAR Stockholm, jag gillar
shoppingen, fart och fläkten, uteserveringarna på somrarna och allt
utbud som erbjuds. MEN, det är så skönt att kunna dra sig tillbaka till
sin lilla hålla och mitt HEM. Vi bor perfekt med tanke på att det tar ca
35 minuter med tåget.
Där har jag mina rötter då både min mamma och
pappa är födda och uppvuxna där. Just i den här
kyrkan gifte sig min mamma och pappa i när jag
var 11 år. Där på trappen stod jag stolt som en tupp
med tårarna rinnande ner för kinderna. Min morfar,
farfar och farmor ligger bergravda på denna kyrkogård.
Men när jag tänkte efter så har man ju några platser i livet man har lite extra kär. Mitt hem då, det ligger mig kärast om hjärtat. Jag är en riktig hemmaråtta som trivs i mitt hem. Skulle jag bli insnöad så skulle jag inte få panik, bara vi hade mat. Typ så mycket trivs jag.
Stockholm då, ja jag blir alldeles varm i kroppen varje gång jag kommer dit. Jag vet inte varför men jag trivs väldigt bra i själva stan. Som sagt så bodde jag där litegrand periodvis och trivdes väldigt bra med det. Dock så stressa jag väldigt mycket då och mitt liv var i ett helt annat skede. Idag skulle jag absolut inte kunna bo där. Eller fan vet jag egentligen, jag har ju inte provat att bo där med hela familjen. Man kanske skulle stortrivas?! Men som det känns så är ”att bo i en håla” mer något som passar oss. Men att besöka Stockholm lite då och då är ett MÅSTE. Jag får nästan lite abstinens om vi inte åker dit en sväng lite då och då…
Kyrkan här uppe ja. Den ligger i en liten by med ca 14 000 invånare högst upp i norra Finland. Sodankylä heter byn och betyder Krigsbyn på svenska. När jag googlade på byn så blev jag alldeles varm, jag hitta massa bilder därifrån och minns min barndoms alla somrar. Vi åkte nämligen dit 4 veckor varje sommar. Så jag är uppvuxen där oxå kan man säga. Jag minns alltid hur mycket jag längtade efter att få komma dit och jag ÄLSKADE att vara där. Helt fantastiskt. Tyvärr så blev man tonåring och slutade åka med när jag va typ 15 år. Jag hade ju kille och det var mer intressant att stanna hemma med honom. Nu var det väldigt längesen jag var där men jag vill så gärna åka. Min mormor har bara träffat husbandet 1 gång, bara en sån sak. Milo har hon aldrig sett. 🙁 Så vi borde åka upp i sommar…. vi får se!