NU ska jag se till att vi alla hittar motivationen. Nyårsafton är här, imorgon är sista dagen på detta året. Min motivation verkar ha försvunnit för min del. Men jag känner att den kokar lite under min hud och jag behöver nog bara sätta igång så är den med mig igen. Nu har jag tyvärr inga bra bilder på husbandet som han ser ut idag, men på dessa 2 bilder skiljer det 22 kg. MINUS 22 kg.
Jag har ju berättat för er lite då och då hur det går för husbandet. Nu börjar han att nå sin målvikt. Kan ni fatta?!?! Sin målvikt!!! Han har kört under hösten och vintern och vi tror att det var ungefär 3 månader sen han började seriöst. Han har vart så JÄKLA DUKTIG, jag är sååå imponerad.
Han började med att promenera varje morgon till jobbet. En 45 minuters runda, sen har han kört LCHF, men han har FUSKAT varje helg. Någon utav dagarna. Då har han ätit chips, potatisgratäng, smågodis, bullar… ja allt! Han har dock inte ätit en HEL påse chips som förr, utan typ en halv. När måndagen sen kommit så har han kört på som vanligt. Han har oxå tänkt på att inte äta så stora portioner. Men annars så har han njutit av mat som vi andra fast han skippat kolhydraterna. Jag har ju kört med jag med, men mest på halvfart. Jag har oxå gått ner men långt ifrån som han och det beror på att jag inte varit lika strikt, att jag är kvinna, att jag är 8 år äldre, att jag fött 3 barn…. ja vafan, listan kan göras så jävla lång. Men skit i det. Det finns inga ursäkter eller genvägar utan jäkligt HÅRT jobb. Men när husbandet ser tillbaka på det så tycker han att det stundtals varit jobbigt men långt ifrån så jobbigt som han trodde det skulle bli. Vågen har varit hans motivatör, den har gått neråt HELA TIDEN! Faktiskt nästan varje dag! Jag har peppat massor jag med, helst när vågen stod stilla vid 95 kg ett tag, då ville det inte neråt men det kom, han vara bara tvungen att fortsätta.
Han började på 108 kg. Idag väger han 86 kg!!! Hans mål är 85 kg, sen vill han stanna där. Jag har liksom fått en ny karl. Jag känner inte riktigt igen honom eftersom det gått ganska så fort. När jag kramar honom känns det som halva Tony jag kramar. Jag saknar honom lite, ska erkänna det, eftersom jag älskade att han var så stor och trygg. Men, det absolut viktiga för mig är att han mår så mycket bättre idag och han trivs. Sen är han ju skitsnygg då förstås, fast det tyckte ju jag även förut. Så ingen skillnad så….
Men hörrni, det här är vad vi ska tänka på nu efter nyår. Ja, ni som vill hänga på alltså. Jag kommer köra på med LCHF. Jag tänker dela med mig av recept här förstås! Promenad start måndag morgon efter nyår blir det för min del. Sen kör vi 45 minuter varje morgon, gör jag inte det (om kylan vill annorlunda) så kör jag Nintendo Wii och lite styrka på hemmaplan. Till sommaren ska i alla fall mina sista kilon bort. Så är det! Jag har hållt på nu i snart 2 år med den här vikten. Jag har efter jag börjat tappat 15 kg så det är väl inte så fy skam det heller, jag är väldigt otålig och har tappat motivationen flera gånger, värre blev det nästan när det gick så fort för husbandet och mina kilon smyger av. MEN, man måste fortsätta, det är det enda som hjälper. Så till sommaren ska jag nå mitt mål. Det är ca ett halvår kvar så själva tiden är faktiskt realistisk. Det är viktigt!
Vilka är med? Hur många kilo vill ni ha bort till sommaren?