Idag är jag lite uppgiven, jag har ingen bra dag. Allt är lite upp och ner och jag har en gnagande irritation i mig. Jag vet inte om det är PMS:en som kommit för att hälsa på, det känns lite tidigt. Men jag är sugen på gott och så är jag uppgiven. Det kan man väl inte vara om det inte är PMS?
Skitsamma….just nu så hatar jag:
* MENLÖSA ARBETSGIVARE
Alla idioter till arbetsgivare som tror att jorden kretsar kring dom fast dom i själva verket är totalt inkompetenta och rider på sina höga hästjävlar kan dra åt helvete. En arbetsgivare med isterfull buk och en trångsynt och högst skev syn på hur man sköter sina anställda gör livet förjävla surt ibland. Jag tror att jag smäller av snart och kommer då inte att kunna hålla min käft. Håll mig borta den som kan….. för utloppet kommer inte att bli snyggt och framförallt inte sluta bra för nära och kära!
* ATT TÄNKA PÅ SIN VIKT *
Ibland blir jag trött påt. Jag har jobbat på det här nu sen januari…ok, riktigt hårt sen april i år (med lite undantag här och där). Det har inte genererat i så många kilon som jag velat. Anledningen till att jag börjar bli så trött är att det inte var såhär förut. Förr behövde jag bara tänka till lite innan jag tog en extra slev med strips. Idag kan jag inte ens titta på strips förrän fettet riktigt hoppar på mig. Förr kunde jag ta 3 promenader i veckan och skippa godis 2 kvällar i veckan och fortsätta äta det resten av veckan för att gå ner ett par kilo. Idag snackar vi stenhårda powerwalks på morgnarna, mörk choklad på helgen. OKEJ för fan, det är klart jag fuskar och äter godis som andra IBLAND men för helvete, ska man behöva sota helvete för det genom att kroppen inte släpper ett endaste jäkla hekto då???
Ska det verkligen behöva vara så? Dom som säger att pengar inte är allt….hur tänker ni då? Jag är bara uppriktigt nyfiken. Är det så att de som säger så FAKTISKT HAR pengar och känner att man häver ur sig en sån kommentar för att man aldrig haft bekymmer i form av FÖR LITE pengar? Eller är den som säger det NYKÄR och glömmer bort att betala räkningar och glömmer bort att man har skulder? Jag hajjar inte. För vi kan ju faktiskt inte leva utan pengar. Jo i skogen, i en hydda, med en tändsticksask och stormkök funkar det väl men jagar jag min mat då? Ska jag skjuta en älg i veckan för att klara av att föda min familj? Jag måste ju fortfarande köpa ett gevär och ett stormkök…för pengar!
Så UP YOURS de som säger att pengar inte är allt! Det har en fruktansvärt stor betydelse och vi kommer ingenstans utan pengar! Själv är jag ÖVERFÖRLESS på att behöva tänka på pengar…att vara mammaledig är som att hoppa i fördärvet! Helst om Du kanske vill spara lite dagar så att din lilla knodd inte ska behöva dunka på 10 timmars dagar på dagis från den dan dom fyller 1!
* ATT JAG FÅR SÅNA HÄR DAGAR
Jag önskar att jag var sådär genompositiv. Sådär så att när allt är åt helvete så kan man fortfarande hitta ljuspunkterna. Jag blir LESS. Jag blir så jävla LESS så jag går med gråten i halsen och vill kokoona in mig under ett täcke och krypa fram när allt bara är bra. Jag blir grå i själen och har ett virrvarr i hjärnan. Jag önskar att när jag har dessa svarta dagar kunde hitta det positiva. Som idag….jag måste prova!
Jag är FRISK!
Jag har 3 fantastiska & friska ungar!
Jag har en förjäkla fin och bra man!
Jag kan gå själv!
Jag ser!
Jag hör!
Jag kan lägga mig i ett varmt bad utan hjälp!
Jag kan kura in mig i soffan ikväll och titta på TV!
Jag har hår på huvudet!
Jag har en mamma och en pappa jag älskar!
Jag har en härlig syster!
Jag har en fin relation med barnens pappa!
Det var faktiskt inte så svårt att få fram alla dom där punkterna, och faktiskt så känns det bättre nu! Jag har fortfarande gråten i halsen…. Men jag skäms lite. Ja, att jag gnäller. Men jag antar att man alltid jämför allt med sig själv och det skedet man är i.
Nu ska jag försöka tänka såhär….. ja om jag fortsätter att känna såhär imorgon!
