Som ni alla vet så är jag ju mitt i "få bort alla gravidkilon" kämpandet. Det promeneras, tränas med gummiband, sit-upsen haglar och som grädden på moset så äter jag ju nånstans mellan GI/LCHF metoden.
Det är riktigt kämpigt den här gången….inte bara för att det går sakta, allt känns oxå så jäkla uppförsbacke!! Jag hajjar att många tänker att "Vafan, hon fick ju bäsen nyss"….men när man dinglat omkring som en flodko ett halvår så känns det rätt angeläget att få bort skiten…. helst när våren knackar frenetiskt på dörren och helst då jag fortfarande har 15 par jeans på hyllan som snart börjar mögla!
Uppförsbacke när det kommer till många avseenden.
* Jag har fått 2 storlekar större fötter sen den första klimpen damp ner. 36 till 38….. 37 efter mellanpojken, så nu har nya prommis-skor inhandlats så jag inte går på hälarna innan jag är hemma. Ett tag trodde jag bara att inte svullnade gått ner ordentligt men….vafan….fötterna har växt!! Vilket jäkla fenomen va?? Fötterna blir större…. stackars dom som har 41 från start……
* Efter att ha burit på så enorm tyngd en så lång tid så har mina fogar totalt ballar ur. Frågade en barnmorska om detta och hon sa att med tanke på storlek på magen och allt den innehöll får jag nog räkna med ca 6 månaders krämpor! 4 av dom har gått…. När jag är på mina dagliga promenader så kan det huxflux hugga till som FAN själv mellan benen. Ibalnd uppepå pullan, ibland vid sidan av…. men fokus ligger på stackars pullan. Huggen kommer plötsligt och utan förvarning. PANG säger det o jag viker mig lite framåt med ett ljudligt AJ SOM FAN! Sedan måste jag halta mig fram annars kommer huggen igen…. ibland är det tur att jag kan hålla i vagnen. För o inte snacka om kvällen efter en lååångpromenad. Då går jag omkring som AGDA 104 år här hemma! SEXY va??
* Muskulaturen nere i härligheten måste oxå tränas, kniiipa o kniiipa o det som är så jävla obehagligt. Min barnmorska säger att jag tar i för mycket….men hur gör man när man inte tar i?? Jag kan fortfarande inte nysa 3 ggr på raken för det kan nog komma en liten droppe om jag inte hinner koncentrera mig på att inte pissa ner mig totalt. Häromdan stod jag utanför öppna förskolan o visa för tjejerna att jag minsann kan jogga nu utan o pissa på mig. Tur att inte självaste hålet o kissröret har direkt samband! Då hade de nog inte varit så roligt…..för husbandet alltså! 🙂 Men till saken! Det är inte superaktuellt med ett stenhårt step-up pass än kanske! 😀
Ja…så kan det vara!!
Men…skam den som ger sig!!! Strejkande pulla och kalle-anka fötter till trots fortsätter kämpandet mot noll gravidkilon!
Puss på er!