Igår ringde jag förtvivlat till min kompis Helena som jobbar på JC här i hålan.
"Snääälllla, har inte du nå schyssta baggybrallor som jag kanske kan få på mig? Typ herrstorlek? Tycker de e så fiiint när man har såna fina baggysar när man är gravid."
Helena vet hur jag är när jag provar jeans…… jag suckar högljutt, kan ibland gråta en skvätt, brukar sluta med att jag blir förbannad o kliver ur butiken helt galen! Så stackars Helena vet att detta blir tufft, dessutom är ju förutsättningarna helt andra just nu. När killar testar jeans så går dom in med tre par jeans, hinner testa på sin höjd 2 par så har dom redan valt ett par. Nöjda, torra o glada går dom till kassan o pröjsar. VAFAN…. är det för att dom är så raka i kroppen eller vafan då??
För att återgå till storyn. Jag har växt ur mina mammajeans, dom klämmer som helvetet. Vill börja grina efter halva dagen på jobbet…. Man kan ju börja grina bara av att man växt ur ett par mammajeans?? KÄÄÄ….ska man inte ha dom tills man får? NOPE inte finska gravida kvinnor tydligen…
Åkte ner efter jobbet, fick prova så svetten rann…..
…o hur gick det sen då??? Jag har nog fan ALDRIG GARVAT såååå mycket nångång i hela mitt liv. Fy fan, tårarna spruta på både mig o Helena. Började försiktigt med några….gick fetbort. Prova några till…..gick fetbort. Till slut slängde en kille osm oxå jobbar på JC in ett par jeans i stl. 42 i midjan!
Såhär fina var dom på:
Så himla bra när man kunde knäppa dom uppepå magen o allt! 😀
Det blev inte dom…..
Det blev ett par andra som jag ska klippa o sy lite i så blir det nog bra…. 🙂
